Den 16 april 2009 samlades den Svenska Bankföreningen till ett månatligt möte på Regeringsgatan i Stockholm. Branschorganisationen som samlar representerar för över 30 banker i Sverige såg det kontantlösa samhället närma sig med stormsteg och behovet av enkla betallösningar mellan privatpersoner var påtagligt.
Gemensamma restaurangbesök, smålån och andra typer av informella transaktioner som förr enkelt hade ordnats med kontanter innebar nu allt oftare en mödosam överföring medelst kontonummer och internetbanker. Agendan för mötet var därför en gemensam banklösning för enklare betalningar i realtid.
Detta blev starten för massor av innovativa ideér såsom casino med swish och snabba betalningar mellan privatpersoner.
Kontantkortslösningen blev svaret
Olika förslag dryftades på mötet den där dagen 2009. Genombrottet kom först då man insåg möjligheterna att utveckla en redan aktiv tjänst. Under perioden var fortsatt kontantkortslösningar för telefoner populära och ungefär hälften av alla mobiltelefoner laddades med kontantkort.
För att användarna skulle slippa köpa fysiska värdebevis så fort saldot började närma sig noll hade bankerna tillsammans med hjälp av bland annat mobiloperatörerna lanserat en tjänst som innebar att kunderna kunde ladda på sitt kontokort direkt i internetbanken. Funktionen var enkel: genom att fylla i sitt mobilnummer, följt av belopp och operatör kunde kontantkortet laddas på nolltid.
Företrädarna för de olika bankerna hade knäckt koden. De insåg att systemet borde gå att utveckla till att även möjliggöra betalningar mellan privatpersoner. Entusiasmen var påtaglig och representanter från sex svenska storbanker bildade en arbetsgrupp som fick i uppdrag att ta idén vidare till bankernas respektive styrgrupper.
Saker tar tid
Ting tar dock som bekant tid och åren gick utan att någon tjänst lanserades. Under våren 2011 började det dock röra på sig. Arbetsgruppen bröt upp med Svenska Bankföreningen och bildade istället ett gemensamt konsortium tillsammans med Bankgirot. Detta innebar att bankernas ansträngningar för att få till en gemensam lösningen skulle nu äntligen bära frukt. Över tre år efter att förslaget lanserats på Svenska Bankföreningens sammanträde, närmare bestämt i december 2012, presenterades betallösningen vid namn Swish.
Bakom satsningen stod aktiebolaget Getswish AB som ägs gemensamt av de sex svenska storbankerna: Danske Bank i Sverige, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Varje bank utformar sina egna erbjudanden, villkor och avgifter för tjänsten. I regel är den dock kostnadsfri för privatpersoner. I andra länder i världen finns faktiskt andra typer av Swish också, och det snackas om att skapa en Swish som kommer att fungera för alla nordiska länder.
En veritabel succé
De sex storbanker som tillsammans äger Swish samlade över 90 procent av samtliga bankkunder i Sverige. Förutsättningarna för att lyckas var därmed goda. Allt som krävdes för att använda tjänsten var en smartphone och tillgång till Mobilt BankID. Det spelade ingen roll vilken bank sändaren eller mottagaren använde sig av så länge båda var anslutna till Swish. Detta tack vare bankernas gemensamma infrastruktur. Här hade bankerna dragit lärdom från tidigare samarbeten kring bankomaterna och det så kallade cashkorten.
Satsningen på cashkortet – ett betalkort som kunde laddas med kontanter om max 1500 kr – lades ner efter bara sju år. Bankomaten fick emellertid stor spridningen, men det var först efter att bankerna funnit en lösning som innebar att kunderna kunde ta ut pengar oaktat vilken bank som tillhandahöll den aktuella bankomaten.
Swish blev dock snabbt populär och utsågs bland annat till årets mobila betaltjänst under 2013, vilket fick fler banker att ansluta sig till tjänsten. Idag är utöver storbankerna även Forex Bank, ICA-banken, Marginalen Bank, Skandiabanken, Sparbanken Syd, Svea Bank och Ålandsbanken anslutna till Swish.
Något som är intressant att veta är hur Swish tjänar pengar, det är faktiskt ett riktigt smart upplägg som de grundande bankerna har kommit på.
Swish blir ett vedertaget namn
I takt med att allt fler svenskar började lära sig begreppet Swish – som för övrigt kom in i Svenska Akademins nyordlista 2015 – kom också krav på att handlare skulle kunna ansluta sig till tjänsten. Under sommaren 2014 möjliggjorde Getswish AB för företag att ta emot Swishbetalningar genom ett särskilt företagsnummer som börjar på 123. Tjänsten kom att bli en bekväm lösning för småföretagare och mindre föreningar.
På senare år har även onlinebutiker, online casinon med Swish och större fysiska butikskedjor börjat ansluta sig till tjänsten efter att ha insett fördelarna. Några exempel på dessa kan exempelvis nämnas att Swish har högre säkerhet än konventionella kontokort. År 2017 lanserades även en lösning med QR-kod. Den innebär att kunden bara behöver skanna koden istället för att mata in swishnumret manuellt. Swish, som började som en lös idé i ett konferensrum på Regeringsgatan för dryg ett decennium sedan, har idag över 7 miljoner användare. Siffror ljuger inte och Swish går inte att beskriva som något annat än en veritabel succé.
