Den som använt sig av Swish har antagligen märkt att det är kostnadsfritt att ladda ner applikationen såväl som att swisha, och det är gratis med insättningar och uttag på ett casino med swish. Användaren möter varken annonser eller påbud om prenumerationserbjudanden för att få tillgång till fler funktioner. Samtidigt omsätter bolaget bakom Swish hundratals miljoner och tjänsten beskrivs som en framgångssaga. En fråga som många ställer sig är således: Hur tjänar Swish egentligen pengar? Och vilka är det som faktiskt får pengarna tillslut?
Swish, en kostnad för bankerna?
Bolaget bakom Swish, Getswish AB, bildades 2012 och ägs gemensamt av de sex storbankerna Danske Bank i Sverige, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Ägarandelen är 10 eller 20 procent beroende på bankernas storlek. Getswish har relativt få anställda utan köper istället in tjänster. Dels från bankerna men även från designbyrån TLW som ansvarar för varumärke och kommunikation samt IT- och konsultbolaget HiQ som är utvecklare av applikationen för Swish.
Bankgirot säljer Swish till bankerna
När det kommer till att tjäna pengar är dock Bankgirot den viktigaste underleverantören till Getswish. Bankgirot säljer nämligen tjänsten Swish till bankerna. Kort uttryck så kan man därmed beskriva det som att bankerna köper tjänsten Swish av sig själva. Det gäller dock endast för de sex banker som står som ägare av Getswish. Sedan grundandet har ytterligare sju banker anslutit, däribland ICA-banken och Forex Bank. För dessa aktörer blir Swish endast en kostnad – men endast i det initiala skedet.
Swish: En kassako för bankerna
Bankerna får själva välja hur de vill prissätta Swish för kunden och det står dem fritt att själva utforma erbjudanden, villkor och avgifter. Swish är kostnadsfritt för privatpersoner men företag och organisationer betalar utöver uppläggningsavgift och månads- eller årsavgift även en kostnad för varje transaktion. Givet att bankerna själva sätter priserna så varierar kostnaden. Enligt listpriser hos de olika bankerna så är avgiften 2-5 kronor per transaktion. Större företagskedjor eller e-handelsjättar har givetvis möjligheter att få ner priserna. Däremot får en mindre organisation, föreningen eller småföretagare får snällt acceptera prisbilden. Det börjar även bli vanligt med Swish på svenska online casinon, här antar vi att de behöver betala ännu högre avgifter än andra företag.
Avgifterna får motstånd från småföretagare
När Swish lanserade återfanns ett visst motstånd mot avgifterna och vissa mindre handlare såg sig tvungna att själva ta ut en avgift för betalning med Swish, läs mer om historien bakom Swish. Detta upphörde dock fort. Lagstiftningen som förbjuder handlare att ta ut avgifter för kortbetalning betraktades som tillämplig även för Swish. Avgifterna har även mött motstånd från ideella föreningar som menar att de inte bör ha samma avgifter som kommersiella aktörer.
Slutligen har även kvällstidningarna uppmärksammat att den som skänker pengar till välgörenhetsorganisationerna via Swish även ger pengar till bankerna. Här sticker dock Nordea och SEB ut som positiva exempel då de erbjuder kostnadsfria transaktioner för organisationer med 90-konto. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Swish genom sitt stora genomslag blivit en mycket lukrativ affär för bankerna, men allt kunde ha tagit stopp efter Apples drag som kunde ha varit slutet för Swish. I synnerhet storbankerna som även är delägare i Getswish. Att Swish även drivit på i riktning mot ett kontantlöst samhälle bidrar även till att minska bankernas kostnaderna för kontanthanteringen. Kort uttryckt: Swish har blivit en kassako för bankerna.
